måndag 3 oktober 2016

Följ med på en promenad!

Ni som käner mig lite, ni vet ju att jag bor i kanten av skogen. Börjar promenaden där...
... och följer vägen häråt för att så gå ut på den gröna vallen.
Hm ... en golfboll! 
Konstigt ... eller egentligen inte - bara konstigt med tanke på alla år som passerat. 
Vi har bott här i sjutton år ... och jag lovar, vi har då aldrig slagit en golfboll! Det gjorde däremot mannen som bodde här i huset före oss.
Han arrenderade den här biten och här var då en prima golfgreen ... utslagsplatsen låg uppe vid huset någonstans ... ojojoj, så många golfbollar vi har hittat under åren som gått :)

Morgonen var lite grå, men molnen började sakta skingras. På andra sidan vallen, står ett par gamla balvagnar ...  ja, de har stått länge nu...
... den röda några år längre än de två blå.
Inte mycket kvar av botten ... det mesta har "ätits upp" av olika svampar, lavar och mossor ... här är det mest olika arter av bägarlavar...
... och kolla in den pyttelilla bägarlaven som hittat sin plats på en gammal, rostig bult!

Fortsätter vår lilla grusväg ... bort och förbi stenmurarna...
... kommer så ner  i dalen, där naturen bjuder på en härlig färgblandning.

Fortsätter en bit bort ... följer så åkerkanten och ungefär vid björkarna som syns i mitten t.v. - där vänder jag och går häråt ... mot skogen bakom jakttornet...
Bara en kort bit från jakttornet har jägarna lagt ut både havre och äpplen, som ska locka ut hjortar och rådjur från skogen - det tycker jag är fusk!

Här passerar jag och går in i skogen - eller granplanteringen - för det här är ingen riktig skog ... utan just bara en plantering med lika gamla träd i räta rader. Trist och artfattigt även bra svampår...
En fallen gran bjuder i alla fall på några vackra klibbtickor - inget att äta, men fina ändå.
Närmar mig hygget som jag måste passera för att komma hemåt igen - och här ändrar skogen karaktär...

Unga och gamla träd - och många små fröplantor...  ganska glest och solen kommer åt att lysa upp marken.
Ännu en gran som fallit alldeles vid kanten av hygget...
Nu börjar de planterade granarna växa till sig ...  men de första åren vi bodde här, då var detta riktigt gammal, fin skog och en av mina bästa svamplokaler...
En del stubbar är blanka, silvriga och vackra på sitt sätt...

 ... medan andra har förvandlats till artrika små oaser, som kan få mig att stanna upp länge, länge...

Nästan på andra sidan nu ... över den lilla bergknallen bara...

Precis när jag kom in i skogen igen så vände jag mig om och såg den illgröna ormbunken som nästan var självlysande när solstrålarna nådde den.
Länge sen jag gick just den här vägen och det tog en stund innan jag hittade den gamla körvägen...
... genade här, där det brukar växa både kantareller, olika soppar, taggsvampar ... i år inte en enda svamp av något slag... suck.
Nästan hemma passerar jag granen med de stora "såren"...
Den har sett likadan ut i säker fem år ... bara kotten som då och då byts ut eller är försvunnen. Den droppande kådan stelnar på kanterna, men nya droppar kommer hela tiden - undrar hur mycket kåda det kan finnas i en gran?

 Uppför den lilla sluttningen...
... tittar lite snett åt vänster ... och se ... där skymtar "Lillstugans" röda gavel och boningshuset vita veranda/ altan... hemma igen!
Nu är alla moln borta och solen lyser över en klarblå himmel och lönnen bakom huset lyser vackert  i höstens vackraste nyanser...
Om ni orkade hela vägen runt så är det dags för en fika snart!

I morgon är det dags att gissa igen - GW # 4 kommer någon gång under dagen!

Ha det gott!



15 kommentarer:

  1. Härliga bilder från en lantlig idyll!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig omgivning du bor i, fast jag håller med om att de där granplanteringarna är fruktansvärda. Så sorgligt att stora delar av vårt vackra land ser ut så där nu för tiden och att de riktiga skogarna försvinner mer och mer.
    Verkligen fusk att locka fram djuren med mat bara för att döda dem. Blev uppriktig ledsen av sådant.

    SvaraRadera
  3. Älskar sådana promenader, härliga bilder och natur, stor skogskram

    SvaraRadera
  4. Vilken trevlig promenad och härliga bilder från dina vägar och stigar. Här har det mest regnat så promenaderna har blivit lite kortare i dag...

    SvaraRadera
  5. Klart jag orkade hela vägen, det var ju inte jag som promenerade annars än i bloggform om man säger så. Som asfaltbonder gillade jag de gamla färgglada balvagnarna. Åsså den rostiga skruven med sin boende. Bilden på kådan är otroligt läcker, ser ut som glassmycken eller droppar.
    Ja, och sista bilden är helt underbar! Vilken färgprakt!

    SvaraRadera
  6. Kände mig nästan som hemma när jag följde med dig på din vackra prommis. Det var många saker som jag också ser uppe hos mig. Fast några gobitar hade du själv att rå om. Skulle kunna sitta ännu längre och se på dina fina foton och höra din röst men ... Du är så duktig på alla olika svampar och lavar *tumme upp*
    Kul också när du gör egna inlägg och inte en massa uppdrag ... får jag säga så ... säger det ändå :-)
    Ha en bra dag/ kram <3 Ljusletaren

    SvaraRadera
  7. Tack för promenaden, kunde riktigt känna skogsdoften. :)

    Kram ❤

    SvaraRadera
  8. Hejsvejs! Tack för den trevliga skogspromenaden, kan aldrig bli för många. Jag tror bestämt att du har färggrannare träd än jag, björkarna har redan tappat löven och vi har inte haft rejäl frost så lönnarna är inte så sprakande som dina. Så tack för de glädjeinjektionerna. Gjorde faktiskt en liknande fotopromenad idag, fast jag gick runt byn istället för i skogen. Dessa dagar är guld värda, synd att ni har så dåligt med svamp. Klagar jag med men ändå bär jag hem fulla korgar flera gånger i veckan! Kramiz

    SvaraRadera
  9. Du bor verkligen fint :)

    SvaraRadera
  10. Det finns hur mycket som helst att skriva om dessa bilder.
    För det första tycker jag väldigt illa om, att maskiner bara lämnas ute i naturen och förstörs.
    Förr när ett träd föll ned i skogen, tog man vara på det. Idag struntar nästa alla i det. Dessutom en illa skött plantering.
    Vackra naturbilder som vanligt.
    Kram

    SvaraRadera
  11. Vilken härlig skogspromenad så här på kvällen! Men du vilken färgprakt dina träd har fått, här är fortfarande väldigt grönt med bara några enstaka gula inslag. Men snart kommer det hit med. Bulten med bägarlav - me like!
    Då tittar jag förbi imorgon igen då geniknölarna fått vila en stund =) God natt och superfina höstbilder! Kram

    SvaraRadera
  12. Vilken härlig promenad jag fick följa med på. Dina foton gör ju att det nästan känns som man är med "på riktigt". Kram

    SvaraRadera
  13. Rätt gissat om Coco :-) Han är en American curly.

    SvaraRadera
  14. Visst lönar det sig att böja knä och titta nära! Lavar är fantastiska och man kan verkligen falla i trans! En del jägare är märkliga i sitt resonemang. En jag känner skjuter alla katter han kommer åt eller bussar hunden att bita ihjäl dem. Han anser att katter konkurrerar med honom om viltet! Och så är det så synd om andungar som katter tar. Jag undrade om han verkligen åt råttor.

    SvaraRadera
  15. Jag föll nästan i trans! :) Så vackert du har det i din närhet.
    Så charmig den lilla skruvsvampen med bägarlav på är.
    Jag tycker också att det är fusk att lägga ut äppel och havre för att locka fram rådjuren.
    En fälla.
    Tack för promenaden Anki!

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad om du tar dig tid och skriver en liten kommentar :)