... hamnade vi i en dag i förra veckan - strålande sol och blå himmel!
Vi kom dit strax före lunch - parkerade på ställplatsen... och någon timme senare kom vännerna Lennart och Marie-Louise från Mjölby.
På e.m. blev det en promenad till Rosariet... och rosorna blommade fortfarande...
... ja, inte alla, men några..
... och många olika nypon...
Fortsatte till hamnen och nere vid kajen stod den här fina gamla lastbilen...
Senare gick jag ännu en sväng med kameran... älskar de gamla träbåtarna :)
Inga fendrar av plast...
... och vilka trädetaljer vid masten.
Nästa morgon... dags för promenad.
Så vackert med sjöröken och hur himlen färgades av solen som var på väg.
Åt andra hållet, bara några minuter senare... solen har just gått upp och viken in mot centrum låg alldeles spegelblank.
Gick upp en liten väg precis nedanför berget... husen ligger verkligen bokstavligt talat vid bergets fot. Hit når inte solen riktigt än... 

... men på kyrktornets topp, där sitter två kråkor och njuter av solens första strålar. Kyrkan var öppen, så det var bara att gå in.
En ganska enkel kyrka... inte så stor, men rogivande... och med fina fönster.
När jag kom ut från kyrkan och går mot centrum får jag se den blå skylten... Lejonberget... den kan jag förstås inte motstå...
... så jag går in bakom husen och hittar först en stig och så några korta trappor... sedan är jag glad för staketet! Berget stupar rakt ner...
Fin utsikt... och trots att solen nu står ganska högt, så skuggar berget en del av samhället...
Nästan upp vid toppen... där står skylten till utsiktsplatsen... och då får man gå ner en bit igen... nåja, det var inget fel på utsikten ändå...
På nervägen ser jag att det nog är några år sedan staketet blev till... nu övervallat som sårläkning i trädet där det en gång spikades fast.
Det finns en utsiktsplats till... på andra sidan viken, uppe på Majeldsberget... dit ska jag bege mig nästa gång... därifrån är utsikten ännu finare och ännu högre :)
Lennart upptäckte maneter vid en av bryggorna... första gången han såg några i verkligheten, så han var glad - och jag med, för jag hade ju kameran inom räckhåll. Nu är det inte helt lätt att fånga dessa nästan genomskinliga varelser på bild... i alla fall inte när de befinner sig under ytan i solblankt vatten... så här blev det... lite suddigt, men kul ändå att få dem på bild :)
Det finns en utsiktsplats till... på andra sidan viken, uppe på Majeldsberget... dit ska jag bege mig nästa gång... därifrån är utsikten ännu finare och ännu högre :)
| Nya utsiktsplatsen på berget bredvid masten... |
![]() |
| Öronmaneter... och nej, de bränns inte :) |
På hemväg stannade vi till i Glashyttan i Gusum för att köpa en present till Linda...
Glaskonstnären Milan Vobruba, född 1934 är fortfarande är aktiv... och det är han som gjort de fina fönstren i Valdemarsviks kyrka...
Här finns mycket att titta på... både bruksföremål och konstglas... så det gäller att röra sig försiktigt :)
Vad jag köpte?
Den här prickiga ponnyn blev det...
... prickarna för att Frodo är prickig... och ponny för att Linda är en hästtjej :)
Fina Frodo... du är förstås bäst :)
- Sluta larva dig... ta fram tårtan nu!
Ha det gott!






















