måndag 2 maj 2016

Så är det dags ...

...  för en ny uppgift från Bosse ... nr. 17 tror jag  :)

Den här gången vill han att vi hittar tvillingar, trillingar, osv...
Extrapoäng om man väljer ett TEMA ... och efter att ha tänkt om efter den första impulsen (vad jag valde först finns i förra inlägget), så väljer jag temat 
SVAMPAR  :)

TVILLINGAR.
 ... två gamla stubbhorn.

TRILLINGAR...
 ... tre brödkorgssvampar.

FYRLINGAR...
 ... fyra vårtiga röksvampar av fjolårets modell.

FEMLINGAR...
 Fem torkade trattkantareller...

SEXLINGAR...
Sex dagsfärska rökslöjskivlingar...



Avslutningsvis - om man har en självupplevd händelse där man blivit tagen för någon annan, eller där man själv tagit fel på person, då vill Bosse gärna läsa om det :)

Det här är min berättelse:
Jag var någonstans mellan 12 och 14 år och somrarna tillbringade jag den här tiden på en stor bondgård på Östgötaslätten och jag var med på allt som familjen hittade på. Den här gången var det en kvällstur till Vadstena, där det under somrarna, då som nu, ofta var olika uppträdanden i parken vid slottet - och det var då det hände.
 
På väg bort till scenen i parken ser jag plötsligt en väldigt bekant ryggtavla. Jag rusar iväg och hoppar upp på ryggen på morbror Torsten – jag var såå säker på att det var han!!
 När personen ifråga hastigt kastar sig åt sidan och jag ser ansiktet så upptäcker jag att det inte alls är han, utan en helt obekant människa!
Jag vet inte hur fort jag kom därifrån … men jag minns mina röda kinder och skammen och hur jag inte alls kunde njuta av uppträdandet utan hela tiden var på min vakt så inte den där drabbade, för mig helt obekante skulle hitta mig.
Jag rodnar fortfarande bara jag tänker på den där gången.

Den här episoden hände för mer än femtio år sedan … tror inte jag berättat om den för någon annan än för min mamma och min morbror ... och jag skäms fortfarande över hur det kunde bli så tokigt :)

Ha det gott!

14 kommentarer:

  1. Verkligen en roligt tolkning med svamparna.
    Det andra kanske man kan skratta åt, men jag förstår verkligen din skam. / Britt

    SvaraRadera
  2. Hahaha, vilket roligt minne! Så pinsamt det måste ha varit för dig!

    SvaraRadera
  3. Ja, Anki var ska svampen vara om inte med i denna Bosseleken 😍 Din berättelse om att känna igen är så söt, kan förstå ditt obehag efteråt ... :-)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Svar
    1. Det temat passar dig förträffligt. Jag älskar att sitta och detaljstudera dina bilder. Det gör jag nästan varje gång. Ofta tänker jag att du kommer så nära verkligheten som det är möjligt.
      Hoppas du inte hörde hem till dig hur jag skrattade. Inte elakt. Undra hur falska morbror Torsten hämtade sig från detta minne. Underbart minne i efterhand.
      Tänk att du vågade dig dit i förra veckan. ;) Vadstena är en mysig småstad. Ett tag hoppades vi att det skulle bli två lediga bibliotekariejobb där.
      Tack för ett härligt inlägg på många sätt.
      Kram Bosse Poppe
      Ps. Jag tror att nästa lekmoment passar dig och dina kameror bra också.

      Radera
  5. Så roligt svamparna, och din berättelse. Stackars dej, i den åldern också då allt är extra känsligt. Sånt glömmer man aldrig. Kram

    SvaraRadera
  6. Vilket minne! Sådana har vi nog många av oss... 😊 Fina bilder!

    SvaraRadera
  7. =) En utmaning som passade dig! Nu behöver du inte skämmas längre... det är preskriberat - dags att skratta åt det. Ha en fin tisdag! Kram

    SvaraRadera
  8. Ett givet tema för dig med svampar. Jag förstår att du måste ha känt dig snopen när du hoppade på fel person, men nu så här i efterhand är det ändå lite kul. Kram

    SvaraRadera
  9. Återigen finfina svampfoton! Gillar verkligen ditt val av tema. Jösses om jag skulle räkna upp alla gånger jag tagit fel på person, så räcker inte mina fingrar till. Höll på att krama en fullkomlig främling vid tåget en gång, i tron att det var personen jag väntade på ;-)

    SvaraRadera
  10. Hej Anki! Tack för alla fina svampbilder, hur sugen blir man inte!!
    Angående att ta fel på person, när min mamma gick bort för länge länge sedan inträffade det ibland att jag tyckte mig se henne i folkvimlet på stan. Att det var fel stad och att hon var död och begraven spelade ingen roll, hjärtat började bulta i kroppen och pulsen steg...tills jag varje gång besviket konstaterade att det var ju inte hon. Senare har jag hört att detta är ett ganska vanligt fenomen när en närstående gått bort!
    Kram

    SvaraRadera
  11. Svampar är inte min grej...men trattkantarellen känner jag igen..Hade ett finfint ställe tills den elaka Gudrun (stormen) fällde hela skogen och därmed förändrade hela landskapet ...Har inte hittat nåt nytt ställe ,men har iofs inte letat så värst mycket... Vadstena är en urtrevlig liten stad,med mysiga systrar på Birgittaklostret :-) jag har varit där 2 helger på retreat...mycket spännande

    SvaraRadera
  12. Passande med bilder på svampar i den här tävlingen! :)
    Jag har tydligen en dubbelgångare som flera tar mig för! Oj vad jag skulle vilja träffa den personen!
    Jag har i flera års tid fått veta att vi är så lika! Spännande!
    Hoppas du får en fortsatt riktigt härlig vecka!
    Kram

    SvaraRadera
  13. Vackra svampar och en härlig berättelse!

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad om du tar dig tid och skriver en liten kommentar :)